DANSEN VAR INGET FÖR ALVA

I dag har Alva haft sin första dans lektion, det hela slutade med att jag skickade in en avanmälan till kursen. Med andra ord blir det ingen dans för henne, det kanske passar henne bättre när hon blir äldre men inte nu.

Det hela började med att vi på morgonen tyckte att det var jobbigt att kliva upp tidigt. Men vi hade inte mycket till val om vi skulle hinna med bussen i tid för att komma in till dansen. Alva var inte alls sugen på frukost så tidigt när hon vaknade så hon fick bara i sig lite nyponsoppa i en mugg innan vi åkte i väg med bussen.

När vi väl hade kommit fram så klev vi in i hissen. Den åkte först upp till den översta våningen och jag ryckte i dörren för att vi skulle komma ut, den öppnade inte sig. Jag började smått få panik och beslöt mig för att åka ner ytterligare en våning, men när dörren inte öppnade sig där heller så började jag få riktigt panik. Jag fick tankar i huvudet som "tänk om vi aldrig kommer ut igen". Jag åkte ner alla våningarna och försökte öppa dörren på alla ställen och tillslut hamnade jag på botten våningen, där vi till sist kom ut igenom dörren. Jag kände mig lättnad för att jag hade behållt lugnet, trots att jag var väldigt panik slagen. Men jag tyckte det var viktigt att inte skrämma upp Alva som snällt satt i barnvagnen. Hissen är väldigt gammal med tunga järn dörrar.

När vi väl var där nere kollade jag på mobilen och insåg att dansen började om 20 min. Jag började bli lite förbannad över att jag inte hade fått någon vidare information om vart dans lokalen var någonstans. Tillslut släpade jag vagnen upp för alla 5 järn trappor (livrädd att Alva skulle ramla ur och slå sig). Vi kom tillslut ända upp och det visade sig att det inte var EN ENDA människa i hela huset. Jag började fundera på om jag verklgen var på rätt adress och dubbel kollade i mina anteckningar där jag skrivit ner adressen för säkerhetens skull.

Jo, jag var på rätt ställe men uppenbarligen inte i rätt hus. Funderade på om det fanns någon annan ingång någon annanstans. Men tillslut lyckades jag få upp en dörr in till Film & Musik gymnasiet skola, som ligger bredvid. Jag såg en skylt där det stod DANSEN B, trodde att jag äntligen hade kommit rätt men när jag hade kollat igenom alla lokaler insåg jag att det inte var en enda människa där heller. När jag hörde något pipande blev jag lite rädd och funderade på om jag hade brutit mig in? Men jag hade bara klickat in koden som dans läraren givit mig och sagt att jag skulle använda för att ta mig in. 

Jag ringde upp mamma i telefonen och bad henne ringa dansläraren (har lite pengar på kortet). Hon ringde upp dansläraren och förklarade läget och vart jag var någonstans och att jag inte hittade till rätt ställe. Dans läraren lovade att ringa upp min mobil, men hon ringde aldrig. Efter några minuter ringde jag tillbaka till mamma och hon förklarade kort vart det var och var fundersam varför dans läraren tog mitt mobilnummer men aldrig ringde upp som hon hade sagt att hon skulle göra. Tillslut hamnade vi rätt och det visade sig att jag hade varit i helt fel del av byggnaden hela tiden. Huset är nämligen uppdelat i två olika ingångar A och B. 

När vi kom in så satt redan många andra barn där tillsammans med sina föräldrar. Flera föräldrar pratade med varandra och det syndes att det kände varandra sedan tidigare. Jag funderade över vilka som var nya och vilka som hade dansat tidigare. Kom fram till att det var ganska många som hade dansat tidigare, eftersom det flesta verkade känna varandra sedan tidigare och pratade om saker som "undra om det kommer vara likadant i år som förra året". Alva var förväntansfull och glad över att äntligen få komma in och dansa.

45 minuter senare klev vi båda två ur dans lokalen besvikna och missnödja. Det var ingen "dans", det var lekar och en massa rörelser till "lugn" musik som varken jag eller Alva hade hört talas om tidigare. Alva var förberedd på att få hoppa, dansa och skutta som vi gör här hemma till barnmusik som Bamse, Pippi Långstrump mfl. men detta var inget av det vi hade föreställt oss. Alva var inte alls intresserad av vad det andra barnen gjorde och väntade lugnt på att "dansen" skulle börja, när hon tillslut insåg att det inte var mer än 5 minuter på slutet med Pippi Långstrump så ryckte hon i mig och försökte få mig ut ur lokalen. Jag bar upp henne i famnen och förklarade att vi snällt fick vänta tills lektionen var slut innan vi kunde åka hem.

För första gången på Studiefrämjandet är jag inte alls nöjd med undervisningen. Nu har jag skickat in avanmälan och sagt upp Alvas plats på dansskolan. Kanske börjar hon igen om några år i en grupp för äldre barn där det har dans och inte "dans", men tills dess får vi dansa till barnlåtarna här hemma tillsammans.

 

Bakom den här bloggen hittar ni mig, Sanna. En 27-årig driven och positiv tjej med höga karriärambitioner och ett stort intresse för design, foto och att skriva. Avslutade mina studier på IT-media programmet på John Bauer gymnasiet sommaren 2012, och arbetar nu som lekvärd på Vildmarkshotellet. Arbetar förutom det även extra vid behov som butikskommunikatör, ansiktsmålare och eventpersonal.

Som person har jag alltid något nytt projekt på gång, och tillsammans med min kollega jobbar jag med att driva vår hemsida Unga Föräldrar och vårt bloggnätverk Norrköping Event & PR som utvecklas i rasande takt, samtidigt som vi driver och är grundare bakom konceptet Mammamingel som är ett event som arrangeras årligen i Norrköping. Kort sagt en tjej med många bollar i luften.

Den lediga tid som jag har kvar spenderar jag gärna med min 11 åriga dotter Alva eller mina vänner. Vi reser ofta i väg och besöker event, mässor och pressvisningar av olika slag. Där får mitt intresse utav att nätverka och träffa nytt folk ta plats, samtidigt som vi får pröva många nya produkter vilket är ett intresse jag och min dotter delar. Läser även gärna mycket böcker, följer TV-serier eller tittar på spännande filmer när tid och tillfälle ges.

Annonsera eller kontakta mig?
mammasvardag@hotmail.com

Läs gärna min PR & Policy.