Ambassadörsträff i Västerås

Den senaste veckan har jag varit lite off här, men det beror mycket på att den mer eller mindre bara har bestått av pluggande. Faktum är att inför en tenta så känns det mer eller mindre som att jag inte gör annat än att plugga. I efterhand känns det därför lite extra skönt att kunna pusta ut. Särskilt när magkänslan säger en att det gick vägen. 
 

Så det är precis vad jag ska satsa på nu under helgen. För nu är terminens första tenta gjord, och den kändes faktiskt riktigt bra. Planen inför helgen kommer bestå utav en resa till Västerås för min (och min mammas) del. Det är nämligen dags för nästa ambassadörsträff med Coppermiths. I samma veva har vi även planerat in en vistelse på Kokpunkten och deras wellness avdelning. Där om någonstans ska jag passa på att njuta lite extra.

 

Alva kommer bli kvar här hemma (eller ja, hemma hos min pappa). Där ska hon roa sig och njuta av lite egentid med morfar. De har diskuterat och pratat om att hitta på något roligt tillsammans. Men det har inte bestämt något ännu så det återstår att se vad det blir. 

 

Nu ska jag återgå till att förbereda och fixa de sista inför imorgon. Vi reser tidigt imorgon så det är mycket som ska hinnas fixas och förberedas innan. 

 

Vad har ni för planer inför helgen? Ska ni göra något roligt?

 

Inköp av födelsedagspresenter

Nu är det inte långt kvar tills Alva fyller 13 år, närmare bestämt den 19/10. Det är en stor födelsedag, och en dag jag själv vet att man minns lite extra. Det är liksom den här tiden hon går från att vara en tweenie till en riktig tween. 

 

Här hemma funderar jag därför mycket på hur de ska firas. Hon har själv pratat en hel del om någon form av fest. Tanken är att den i så fall ska arrangeras gemensamt med bästisen, då de fyller år med bara en veckas mellanrum. Givetvis är inte tanken att jag ska vara delaktig, utan det ska ju då vara så föräldrafritt som det bara går. Så om jag får delta förblir mitt arbete att hålla mig så långt i bakgrunden som de bara går. Det om något minns man ju själv från tonårstiden hur pass viktigt de var - så blir de aktuellt ska jag göra mitt yttersta.

 

Men för egen del funderar jag på något mindre. Kanske någon form av SPA-dag, övernattning på något fint hotell eller någon lyxigare middag? För givetvis vill jag också fira min lilla tjej på något vis.

 

Kanske är det fler som har barn i tonåren som läser här inne? I så fall vad och på vilket sätt firande ni den stora dagen? Har ni kanske några tips att dela med er utav som skulle kunna tänkas passa bra in?

 

Här hemma är det givetvis även mycket diskussioner kring födelsedagspresenter. Det är både snack om vad Alva själv önskar sig, men också mycket diskussioner om vad hon ska köpa in till sin bästis. Hon själv har pratat mycket om att byta in sin ryggsäck till en lite vuxnare modell. 

 

Det känns därför tryggt då jag verkligen tror att vi har hittat rätt. Min äldre bror och jag har nämligen nu köpt in de första presenterna. Detta i form av en ny ryggsäck med plats för hennes dator i märket Don Donna från Accent. Jag själv valde även att addera med lite extra accessoarer. Detta i form av ett litet paraply och en matchande plånbok med RFID-skydd. 

 

Om jag känner mig själv rätt så kommer de nog bli en och annan till present från mig. Har redan skissat på lite fler idéer och tankar. Vi får se vad det blir..

31 roliga frågor till Alva

Barn ställer många frågor. Ibland samma fråga om och om igen. Studier visar att unga barn frågar omkring 300 frågor varje dag. I det här inlägget har jag därför valt att ställa 31 stycken frågor till Alva. För nu tyckte jag att det var min tur att faktiskt få fråga för lite omväxlings skull.

 

Vad dagdrömmer du om?
Ja, lite då och då brukar jag dagdrömma om vad jag ska göra den dagen. Typ något speciellt. Som nu till exempel när jag tänker på tjejkvällen. Den som jag anordnar på fritidsgården och som snart äger rum.

 

Vad gör dig glad?
Jag brukar väldigt ofta bli glad om någon gör något roligt. När någon får mig att skratta, eller typ gör en rolig grimas. Jag brukar också bli glad när jag tänker på något som jag ser fram emot.

 

Vem gillar du på förskolan/skolan och varför?
Just nu gillar jag en kille i min klass, men jag vill inte säga vem. Det är svårt att beskriva varför jag tycker om honom. Det är svårt att säga varför jag har känslor för honom men han är liksom snäll. Han är fin och rolig.

 

Om du fick hitta på vad du ville just nu, vad skulle du göra?
Då skulle jag ringt min bästa vän, Mabel. Vi skulle fixa en super stor fest och bjudit in alla våra vänner. Självklart skulle de vara föräldrafritt så att vi kunde flörta med killarna som vi tycker om.

 

Vad ser du fram emot när du vaknar på morgonen?
Jag ser fram emot att gå till skolan, träffa mina vänner och killen jag tycker om.

Hur skulle du beskriva en helt perfekt dag?
En perfekt dag för mig skulle vara att jag fick sova hur länge jag ville. När jag kände mig redo för att vakna, då skulle mamma servera frukost på sängen i form av pannkakor med massor med gott.

 

Hmm.. vad skulle jag ha gjort efter?

 

Jag skulle fått en massa presenter, en ny mobil och en kattunge. Typ allting. Det skulle vara typ som min födelsedag. Jag skulle få hela skiten.

 

Efter jag har fått alla presenterna så skulle jag få välja mat. Det skulle bli grillat. Sen får jag mer presenter, och så ger jag några presenter till min bästis Mabel. Bara för att vara snäll. Sen har jag och Mabel fest hela kvällen utan att mamma får vara med.

 

Hmm..

 

Sist men inte minst går alla hem. Förutom killarna som jag och min bästa vän tycker om. Då har vi en dejt och sen får killarna sova över. Vi ser en skräckfilm tillsammans, och håller varandra i handen. Bara för att vi inte ska bli rädda. Sen sover vi.

 

Vilken seriefigur får dig att skratta mest?
Hmm…. Jag har inte direkt någon.

 

Om du öppnade en butik, vad skulle du sälja?
Kläder och smink produkter.

 

Vad skulle du heta om du var en superhjälte och vilken skulle vara din superkraft?
Jag vet inte vad jag skulle heta, men jag måste tänka vad jag vill ha för superkraft först. Hmm.. min superkraft? Det skulle vara coolt att kunna resa tillbaka i tiden. Då skulle man kunna fixa saker som har blivit fel, typ om man har blivit osams med någon. Så ja, det skulle vara min superkraft. Kanske skulle jag då heta Fixar Alva.

 

Ja, det skulle nog ha funkat.

 

Vad är det bästa med att vara på stranden?
Det bästa med att vara på stranden? Det är att jag får busa i vattnet. Jag gillar vatten för där känner jag mig levande.

 

Om du fick odla något hemma, vad skulle det vara?
Jag skulle vilja odla en paprika. För det är så gott.

 

Vad får dig att känna dig modig?
Himlar med ögonen och ser mycket fundersam ut. Jag brukar inte vara modig så mycket, jag är väldig fånig av mig kan man säga. Men jag brukar få mod när jag är med min bästis. Hon är modig och vågar liksom hålla i en spindel. Men ibland kan jag känna mig modig själv, när jag till exempel ska ta en spruta. Då brukar jag tänka på att de är bra att jag tar den här sprutan och att de kanske gör att jag kan leva längre i livet.
Vad får dig att känna dig älskad?
Jag känner mig älskad när mamma säger att hon älskar mig, kramar och pussar mig. 
 

Hur visar du kompisar att du tycker om dem?
Jag brukar säga att jag älskar dom, vi skrattar tillsammans och vi kramas. Ibland köper jag också presenter för att visa uppskattning lite extra.

 

Vad känner du när du får en kram?
Det beror på vem jag får den utav. Om jag till exempel skulle få den av killen som jag gillar så skulle jag bara bli.. helt förstenad. Men om jag skulle få den av min bästis eller min mamma. Då skulle jag bara krama tillbaka.

 

Om gosedjur kunde prata, vad skulle de säga?
Om det skulle vara Kattis (mitt gosedjur sedan jag var liten) så skulle den säga: Hej Alva, min bästa vän. Vill du leka eller prata om något som har varit dåligt i skolan?

 

Vad tycker du det är som gör någon snäll?
Det är när något verkligen visar att den bryr sig om mig. När den typ tar hand om mig när jag har ramlat eller så.

 

Hur skulle ditt dröm trädhus se ut?
Den skulle ungefär se ut som ett vanligt hus. Men det skulle ligga i ett träd och vara mycket bättre. Nedanför skulle det finnas en swimmingpool. Trädkojan skulle också rymma många personer, typ 30 pers.

 

Vad känner du när du har givit bort något?
Jag känner mig glad, och det känns skönt att ge bort något. Jag blir helt enkelt glad när någon annan blir glad.


Vad har du skrattat åt idag?
Idag har jag skrattat åt en tv-serie som jag har sett. Den var på Disney+ och innehöll en rolig scen.

 

Om du skrev en bok, vad skulle det handla om?
Den skulle handla om livet. Nej, den skulle handlat om mobbning. Varför man mobbar, och vad man kan göra om man blir mobbad.

 

Om du ritade allt som dök upp ditt huvud, vad skulle du rita nu?
Ingenting.

 

Om du fick sy kläder, hur skulle de se ut?
Som kläder? Om det skulle vara en outfit skulle jag tänka fest. Det skulle vart en fin klänning med ombré tyg i rosa, lila, blå och vitt.

 

Varför ska man hjälpa andra?
För att en dag kanske man själv behöver hjälp. Då kan det vara bra om man själv har ställt upp för någon annan innan. Då får man oftast hjälpen tillbaka när man själv behöver den.

 

Vad hade du serverat om du hade en restaurang?
Chicken Nuggets. De ska vara goda, typ Mcdonalds goda. Milkshakes ska finnas också, typ McDonalds milkshakes. Sen har vi också grillad mat och pizza.

 

Berätta om en dröm som du minns väldigt väl.
Den här drömmen kommer jag aldrig glömma. Det var den gången då jag drömde om min kompis. Eller han är typ min kompis. Drömmen var att han, jag och några vänner hade vattenkrig med ballonger. Vi var ute vid någon trädgård eller något. Vi kastade på varandra och sen skulle vi typ samlas i en ring.

 

Jag ställde mig bredvid honom och helt plötsligt pussade han mig. Sen efter det vaknade jag, och fick världens grimas i ansiktet. Jag tänkte då bara va? Är jag kär i honom eller vad?

 

Vad får dig att känna dig tacksam och glad?
Jag är tacksam över att jag har världens bästa mamma. Men också över att jag har världens bästa, bästa vän. Sen har jag också världens bästa familj (mormor & morfar).

 

Vart vill du resa? Hur skulle du ta dig dit?
Jag skulle vilja resa till Paris, och jag skulle flyga dit. Om jag fick bestämma skulle jag resa dit i första klass. Då skulle alla tro att jag var superkänd och alla skulle vilja ta bild med mig.

 

Vilka är dina favoritljud?
Favoritljud? Pruttljud. Det får mig att skratta.

 

Om du fick prata med ett vilddjur, vad skulle du fråga?
Jag skulle valt att prata med en delfin. Då skulle jag frågat hur det känns att bo i havet.

 

Vilket språk skulle du vilja lära dig?
Franska, men det lär jag mig redan nu i skolan.

Lördagsstatus

Här hemma har vi vaknat upp för ett par timmar sedan. Vi valde att köra lite sovmorgon idag, och jag måste få säga att de kändes välbehövligt. Vi har därför inte hunnit med särskilt mycket här hemma ännu. Vi har därför desto mer att hugga tag i under dagen om vi säger så. 

 

Idag: Idag är planen att vi ska hinna med att fixa lite här hemma. Det finns tvätt som behövs tvättas, rum som behöver dammsugas och en hel del andra tråkiga måsten. Förutom de är planen att jag ska hinna med att plugga lite. Nu på fredag väntar nämligen terminens första tenta.

 

Resten av helgen: Den kommer mer eller mindre bestå av samma sak. Så kul kommer vi ha det den här helgen. Men desto roligare saker väntar nästa vecka, så det är bara bita ihop och göra de bästa av situationen. 

 

Om vi jobbar på bra så hinner vi nog med lite filmmys också. Vi har ju ett gäng att kika på nu när Disney+ har lanserats här i Sverige.

 

Nu: Ta emot hemleveransen av HelloFresh (de plingade till precis på dörren). 
 

Ekat tomt hela sommaren

Här har det ekat tomt hela sommaren, och nu har t o m hösten kommit. För det kan vi väl ändå säga att den har hunnit göra? Även fast det gärna hade fått fortsätta vara sommar om jag själv hade fått bestämma. För sommaren är ju ändå rätt härlig och bra. 
 

Den här sommaren har visserligen inte riktigt varit sig likt. Covid-19 har ju varit med oss alla och är ju fortfarande kvar. Vår sommar påverkades lyckligtvis inte så mycket mest för att vi inte hade så mycket planer innan. Men lite skillnad har det nog ändå varit även för oss. Vi har till exempel hållit oss hemma mycket mer än vanligt den här sommaren. 

 

Det har naturligtvis varit tråkigt, men någonstans får vi hoppas på att de kommer ljusare tider snart. Vi har ändå haft det bra och hunnit med att njuta av både sol, bad och jordgubbar i mängder. Det har blivit en och annan tripp inom Sverige också, men några utlandsresor har vi hållit oss borta ifrån.

 

Här hemma har vi givetvis också hittat tillbaka till vardagen. Alva har börjat högstadiet. Tänk att hon som nyss var så liten redan hunnit börja årskurs 7. Det känns fortfarande så konstigt. Det var ju liksom inte så länge sedan jag själv var där, eller jo det var det kanske. 

 

Jag själv då? Jo, jag har ju också börjat skolan igen efter sommaren. Nu är det faktiskt inte långt kvar tills jag är klar. I mitten av maj tar jag examen, och kan titulera mig själv som Digital marknadskommunikatör. Ni kan ju gissa om jag längtar? Om sanningen ska fram gör jag det med skräckblandad förtjusning.

 

Skolavslutning och stipendium

I år blev det en annorlunda skolavslutning, vilket säkert många fler barn i Sverige har eller kommer få erfara. För Alvas del innebar det att hennes skola fick ställa om helt. De vanliga traditioner som funnits tidigare på skolan blev inte som de brukar. Det kändes naturligtvis extra tråkigt för Alva som sett fram emot sin sista skolavslutning på sin skola länge. I höst väntar nämligen ett byte för hennes del då hon börjar högstadiet.
 
I år blev dock ingenting sig likt, och i stället för att fira alla klasser gemensamt. Så firandes alla klasser separat och Alva fick avsluta skolåret i sitt klassrum. Som förälder fick man inte heller närvara vilket naturligtvis kändes hårt. Inte bara för att jag inte har missat en enda avslutning. Utan lite extra för att det var hennes sista på mellanstadiet, vilket innebär att många klasskamrater skiljs åt.
 
Men trots allt fick Alva en fantastiskt dag, och ett minne för livet. Alva har nämligen under årskurs 6 kämpat och slitit extra hårt. Allt med ett enda mål i sikte. De uppnådde hon igår när hennes rektor läste upp motiveringen. Den som beviljade henne hennes allra första stipendium. Ett stipendium för hårt slit och goda studieresultat. När hon kom hem och berättade/visade mig kuvertet kunde ingen vara stoltare än jag, och det syntes nog tydligt med de glädjetårar som föll. 
 
Så som min fina lilla tjej har kämpat. Hon om någon har verkligen slitit och gjort det med bravour!  💕
 
 

Världen förändrats

Hur har ni det där ute? Håller ni er friska? Här hemma är det bara bra med oss. Alva går fortfarande i skolan som vanligt i och med skolplikten. Det känns lite sisådär om jag ska vara ärlig, och det är en känsla jag som förälder nog inte är ensam om att känna. Som förälder vill man skydda sina barn så mycket det bara går, och i dessa tider vill man allra helst hålla de hemma. Men samtidigt är det viktigt att livet och vardagen fortlöper som vanligt. Inte bara för att samhället i sig ska fungera, utan även för att våra barn ska få en så bra utbildning som möjligt. 
 
Samtidigt känns det här med skolplikten rätt bra ändå. Det ger någon slags trygghet att åtminstone något är sig likt i vardagen. Det behövs med tanke på att så mycket annat runt om i världen förändrats. Bara för att nämna några exempel så har över en tredjedel av världens befolkning – 2,6 miljarder människor – levt under någon form av utegångsförbud sedan den pågående coronakrisen, detta visar siffror som nyhetsbyrån AFP tagit fram. Vi ser även att 177 länder i nuläget har stängt skolor och universitet i någon omfattning. Detta är något som på ett globalt plan kan leda till ökade klyftor, samtidigt som många barn och unga kan komma att påverkas på lång sikt. Detta då det är många barn och unga som riskerar att missa en del av sin utbildning.
 
Det känns därför på något sätt tryggt att vi i Sverige har valt en annorlunda väg. Här i Sverige är fortfarande det allra flesta låg-, mellan- och högstadieskolor öppna. Det upplever jag på ett sätt som positivt, men samtidigt väcker det naturligtvis en hel del tankar. För hur vet vi egentligen vilken väg som är rätt? Tänk om vi i Sverige har valt fel - i motsats till många utav våra grannländer som har valt att stänga ner?
 
Hur ser ni läsare på saken? Vad tror ni kring Sveriges beslut att hålla det allra flesta låg-, mellan- och högstadieskolor öppna? Hur har era barn påverkats?

BabyMocs Sample Event

Nu när värmen börjat komma allt mer, så börjar det bli dags att införskaffa sig lite nya skor. Har du mindre barn och ett extra hjärta för miljön? I så fall tycker jag att ni borde spana in BabyMocs som är Skandinaviens första veganiska barnskosmärke.
 
Företagets produkter är tillverkade i veganläder och levereras i exklusiva lådor tillverkade av återvunnet papper. I morgon den 25/3 arrangerar de deras första Virtuella Sample Event som jag naturligtvis tycker att ni borde spana in på Instagram Stories, kl 12:00.
 
Själv kommer jag naturligtvis vara på plats, och jag hoppas på att få se så många som möjligt av alla er fina läsare där. Under eventet finns möjlighet att fynda skor i form av olika samples som har sytts upp när företaget har testat färger, passform och estetik. Skor som är fullt fungerande och ergonomiska, men som tyvärr inte kan flytta in ibland ordinare sortiment. 
 
Så vad säger ni? Vem vill inte shoppa lite billigare och samtidigt fynda hem fantastiskt bra skor?
 
 

En känsla av limbo

Hur har ni det i dessa Corona-tider? Jag själv känner att det är en känsla av limbo. Man vet varken ut eller in. Man vet helt enkelt inte riktigt hur man ska förhålla sig till allt. Hur mycket törs man vistas ute och hur kommer livet i sig påverkats? Det känns som vi inte gör mycket annat än att vänta på nya presskonferenser med senaste nytt, och spekulera inför vad som komma skall.

 

Det är mycket diskussioner fram och tillbaka kring skolorna också. Ska det stängas eller inte? Som det ser ut just nu verkar det som skolorna fortsättningsvis ska hållas öppna. Men samtidigt läser man på var och vartannat ställe om människor som håller sina barn hemma ändå. För egen del har Alva haft studiedag idag, och likaså under morgondagen. Om sanningen ska fram måste jag erkänna att det känns skönt och så mycket tryggare att ha henne hemma.

För egen del påbörjade jag idag min första LIA dag, och tanken var naturligtvis till en början att jag skulle pendla till och från Stockholm. Men i och med allt som händer i Corona-tider som dessa blev det snabba ändringar. Bara någon dag innan jag skulle köpa mitt pendelkort i slutet av förra veckan blev det bestämt att vi kör på distans tillsvidare. Det känns faktiskt bra det också på ett sätt, samtidigt som det naturligtvis känns tråkigt. Det blir nämligen naturligtvis inte riktigt samma effekt att jobba på plats på ett nytt företag som på distans.
 

Men det känns bra trots allt, och framförallt tryggt att vi har kunnat lösa allt så bra. I rådande omständigheter vet jag nämligen att flera i klassen har tvingats vara hemma från sina LIA platser helt. Det måste kännas fruktansvärt tråkigt, särskilt då vi alla längtat och väntat efter den här tiden. Efter 7 månaders studier vill vi ju alla komma ut i det verkliga arbetslivet. Det känns därför tacksamt att jag själv inte sitter i samma situation. Lite extra också med tanke på att jag själv har visat vissa symtom de senaste dagarna. Det innebär ju i praktiken att jag själv hade tvingats vara hemma annars.

 

Men i och med att vi kör nu på distans, så kommer jag kunna fortsätta och arbeta på hemifrån trots allt. Åtminstone så länge jag känner att kroppen orkar och mäktar med. För förhoppningsvis är det ingen fara med mig, och kanske rent utav ett vanligt förkylningsvirus som jag har. Så tillsvidare kör jag på hemifrån och isolerar mig (oss) här hemma.

Söndagsstatus

Mår: Äntligen lite bättre. Det känns fantastiskt med tanke på hur de senaste veckorna har sett ut. Vi har här hemma varit sjuka i omgångar, och har bägge två missat en hel del i skolan. Det gör att vi naturligtvis nu har en hel del att stå i de kommande veckorna. Det är dags att komma i fatt med allt vi missat och de förhoppningsvis med lite ny energi.
Alva: Alva känner sig lycklig över att må bättre nu. Hon har längtat som en galning efter att få komma tillbaka till skolan, kompisarna och allt ståhej igen. Nu hoppas hon (och jag) naturligtvis att hon håller sig frisk resten av terminen. För nu ligger målet nära. Alva kämpar och sliter hårt i skolan och jag kan inte annat än att vara stoltare över henne. Hur det än går med hennes mål, så har hon i mina ögon lyckats hundra gånger om.
 

Resten av veckan: Kommer bestå utav en hel del skolarbete. Sista tentan av den här terminen börjar närma sig innan det är dags att bege sig ut på vår första LIA-period. Utöver det har vi planerat in ett biobesök för att se filmen Sonic the Hedgehog tillsammans med min storebror. Hoppas även hinna med lite mer här hemma då jag har börjat röja rejält.

 

Söndagens citat: Du kan mer än du tror, glöm aldrig det.

Alvas julklappar 2019

I år fick Alva en hel del smink i form av flera ögonskuggepaletter, en ny mascara, en väska med sminkbortset, läppglans, glitter och ett gäng nya ansiktsmasker. Hon fick även en organizer som hon kan rotera och förvara alla produkter i. 
 
Förutom detta önskade sig Alva ny inredning till sitt rum. Alva har haft färgen rosa i sitt rum sedan hon var fyra år, och de senaste åren har hon börjat tröttna. Det var med andra ord dags för en uppdatering i form av lila som är hennes favoritfärg. Ett lila påslakanset tillsammans med nya lila dröna lådor fanns därför i årets julklappar. 
 
I årets julklappar hittades även presentkort på Filmstaden och Ticketmaster. DVD filmen Restless och biljetter till Disney On Ice återfanns också. Alva fick även ett nytt halsband, Jocke och Jonnas nya bok "Vi mot världen", ett par strumpor, godis och chokladpulver i olika smaker.
 
Sist men inte minst avslutar vi med årets bästa klappar. De julklappar som gav glädjetårar deluxe, och inte bara en gång utan två. Det blev konsertbiljetter till Molly Sandén och nya rullskridskor som Alva önskade sig allra mest. Alvas kommentar när hon hämtat andan i mellan allt snyftande var "Mamma, du lyckades igen. Inte bara en gång utan två"
 
Alva syftade naturligtvis på att jag återigen lyckades bringa fram glädjetårar likt förr förra året. Den kommentaren kommer jag leva på länge, länge. För om det är något som värmer så är det att få se riktigt glädje hos min lilla tjej.

Min nya bästis

Det är nu bara 26 dagar kvar till julafton. Det innebär att vi här hemma sakta har börjat räkna ner dagarna, och samtidigt börja förbereda oss inför julen och alla dess bestyr. Vi är nog inte ensamma om att skriva önskelistor, inhandla och fundera över julklappar. Inte heller tror jag vi är ensamma om att sysselsätta de lediga dagarna med julstädning, handling och och en massa bestyr ute i köket.
 

Det är i alla fall vad varje vaken sekund fokuseras på just nu. Åtminstone om man bortser från all tid som läggs på studier och arbete. Här hemma har vi dock inte kommit så långt ännu. Det är en hel del att fixa och stå med nämligen, men jag är tacksam att vi kommit en bit på vägen i alla fall. Extra skönt känns det med tanke på att vi i skrivande stund här hemma har fått ta en liten paus. Här om dagen insjuknade jag nämligen i en rejäl dunderförkylning. Det suger verkligen då jag verkligen var i mitt esse innan. Nu har jag i stället fått kurera mig i sängen med min nya bästis – Panodil kartan.

 

Det positiva i det hela är att Alva än så länge är frisk, och de om något väger upp. Förhoppningsvis klarar hon sig helt och slipper insjukna hon också. Tillsvidare är det med andra ord Alva som får rå om lilla mamsen. 

 

Hur långt har ni kommit med julens alla bestyr?

Vad hände?

Vad hände? Jag som hade tänkt att börja skriva lite mer regelbundet här inne. I stället har bloggen ekat tomt i nästan två månader. Men om jag ska rannsaka mig själv, så har det väl helt enkelt varit mycket och tiden har prioriterats på annat.
 

Det var en stor omställning att börja plugga igen, det var ju några år sedan jag gjorde de senast. Det har därför krävts lite tid att komma in i det. Det är faktiskt först nu de senaste veckorna som jag börjat känna att jag verkligen har gjort det. Samtidigt har de under de här veckorna varit mycket fokus och tankar på vad nästa steg för mig är framåt.

 

Det sistnämnda var inget jag var förberedd på, då jag trodde det skulle komma mycket längre fram. Men faktum är att det redan nu i början av utbildningen har varit mycket diskussioner kring och om LIA platser inför våren. Det har av naturliga skäl lett till en och annan fråga, där man själv har fått rannsaka sig själv och ens framtidsvisioner.

 

Vad vill jag egentligen jobba med när jag är klar? Marknadsföring är generellt ett ganska brett område, så även om svaret för mig är givet – jag vill jobba med just marknadsföring. Så är det desto svårare att peka ut exakt inom vilket område.

 

Vill jag fokusera mer på att skriva content eller vill jag arbeta mer med bilder? Eller är det rent utav event jag vill arbeta med eller kanske något helt annat? Det har varit svårt och jag har om sanningen ska fram inte riktigt kommit fram till det helt än heller. Men jag har lyckats börja i den andra änden, och börjat solla bort vissa delar som inte intresserar mig lika stort. Jag känner att det är en bra början, och mitt i allt det här så har jag även lyckats med något riktigt stort.

 

Jag tänker att jag sparar lite på detaljerna, så är ni nyfikna får ni hålla ut ett litet tag till. Men jag kan avslöja att jag känner mig riktigt stolt, glad och spänd av förväntan. Allt på en och samma gång. Det här är början på något nytt. Något stort och mer än jag hade vågats hoppats på.

Första veckan avklarad

Nu är redan första veckan avklarad i skolan, och jag kan nu officiellt titulera mig som student. Det känns fantastiskt bra måste jag få skriva. Vi har redan nu påbörjat vår första kurs som består utav Presentationsteknik, 15 YH-poäng. Det är en kurs där vi verkligen får utmana oss själva, vilket känns väldigt kul samtidigt som det förstås är lite skrämmande. Det är nämligen långt ifrån alla som är bekväma med att hålla tal inför stor publik. Men sanningen är att vi alla kommer ha stor nytta utav de vi får lära oss i framtida arbetssituationer. Det känns därför väldigt bra, och som en bonus hjälper faktiskt kursen oss nyblivna klasskamrater att lära känna varandra.
 

På tal om klasskamrater så känner jag redan nu att vi tillsammans är ett fantastiskt gäng. Det känns jävligt bra måste jag få skriva, för de om något var faktiskt något jag var lite nojig över innan. Ni som följt mig länge här i bloggen vet ju min oro inför gymnasiestarten. Det var många år sedan och det har hänt mycket sedan dess, och nervositeten nu var inte alls likadan som då. Men visst fanns den där ändå, och jag tror inte jag var ensam om att ha den heller. För sanningen är nog att vi alla är lite rädda av oss när de kommer till nya situationer. Ingen vill ju känna sig utanför, utan vi vill ju alla passa in och känna att vi är en i gänget. Det är helt enkelt så det är bara.

 

Vad har hänt annars då? Här hemma har vi lite smått börjat rensa, det är mycket saker som ska säljas/skänkas eller kastas bort. Det känns ibland som att hur mycket man än rensar, så tycks det alltid finnas något nytt som ska rensas bort. Kanske borde jag bli bättre på den där tekniken – ni vet en ny grej in, en ny grej ut. Det skulle kanske underlätta och minimera rensandet. Hur som helst har vi rensat en hel del, men vi har även i samma veva köpt in lite nytt som behövts. Alva har exempelvis fått ett gäng nya strumpor, och jag själv har köpt lite ny inredning. Ibland annat en hel del nya sängkläder med tanke på att jag i morgon ska klicka hem en ny säng. Det om något har varit på min önskelista i flera år, och nu känner jag äntligen att det är dags för en.

 

Vad har hänt hos er? Har ni kommit tillbaka till rutinerna med jobb, skola och allt vad det är?

Tisdagsstatus

Mår: Det är mycket som händer just nu i livet för både mig och Alva. Det gör att stressen kring hur vardagen ska gå ihop gör sig påmind i mellan varven. Planering framåt är därför A och O för oss, och just därför har jag spenderat en hel del tid framför kalendern. Nu känner jag dock äntligen att jag börjar få kläm på det hela och stressen har därför sakta börjat avta. Vi kommer greja det här tillsammans och det känns faktiskt riktigt, riktigt bra. 
 
Alva: Alva har nu officiellt börjat årskurs sex, och jag kan inte låta bli att fascineras över hur stor hon har blivit. Nu väntar betyg, hemkunskap och moderna språk och så förstås lunch på högstadiet. Det börjas nämligen redan nu successivt gå över till högstadiet. Det känns förstås lite pirrigt och nervöst men samtidigt kul och spännande på samma gång. Det innebär ju att man vissa dagar får vara störst på skolan, medan man andra dagar får vara yngst. 
 
Just nu är det lite extra pepp inför morgondagen där den allra första franska lektionen väntar. Som hon har längtat.. 
 

Resten av veckan: Består utav ett besök till Västerås där ambassadörträff väntar tillsammans med en härlig hotellövernattning på Scandic Västerås. Alva blir kvar hemma hos min pappa tillsammans med mina syskon. Sen är det ju faktiskt dags för de största av allt - upprop på Affärshögskolan. Tänk att det äntligen är dags, och att jag dessutom får med mig min mamma. Inte visste jag innan att vi en dag skulle gå i samma klass. 

 

Tisdagens citat: Alla våra drömmar kan uppfyllas, om vi har modet att uppfylla dom.